IMECA - Isabelle May Elinor Cermann Alexandersson

1. Vilka är de svenska grundlagarna?

Det finns fyra grundlagar i Sverige. Regeringsgormen som kortfattat talar för hur Sverige ska styras. Successionsförordningen talar om vem som ska vara statschef, alltså hur den svenska kronan ska ärvas. I Sverige infördes kvinnlig tronföljd 1980, vilket innebar att Victoria blev Svenska Kronprinsessa redan vid fyra års ålder. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen talar om vilka rättigheter vi har om att uttrycka oss själva. Alla svenskar har rätt att säga, tycka, tänka och skriva vad de vill med begränsningar.

Hur går dessa att ändra?

Det tar tid att ändra på grundlagarna. Eftersom Hitler ändrade från demokrati till dikatur så lätt, så har Sverige beslutat om att dessa lagar ska vara svåra att ändra på. Först måste majoriteten av riksdagsledarmöterna vara överens om en grundlagsändring. De läggs åt sidan tills nästa regering valts och då tar frågan upp igen och om den här också har majoritet, så blir det så. Ändringen får dock inte vara emot FN (vår frihet och rättighet).

2. Vad är skillnaden mellan en republik och en monarki?

USA - till exempel - har republik, eftersom de har en president. President är en statschef som valts direkt av folket eller parlamentet.

Sverige, Norge, Danmark och England är några länder som har monaarki. Då är statschefen istället en kung eller drottning. Kung Karl XVI Gustaf, som är kung i Svrige, har ingen makt inom politiken.

3. Vilka hinder finns för småpartier att komma in i riksdagen?

Det finns två spärregler för att komma in. Det ena kallas för ''fyraprocentspärren'' och det betyder att man måste ha minst fyra procent röster avbefolkningen. Om man däremot fårr mindre än fyra procent, men 12 procent eller mer i en valkrets, så får partiet vara med vid fördelningen av riksdagsplatserna från della valkrets.

I Sverige har vi något som kallas för propertionellt valsystem. Med det menas att om Moderaterna till exemple har fått 40% röster från folket, så ska de också ha 40% mandat i riksdagen. I Sverige har vi olika antal fasta mandat per valkrts och de utses efter invånare. Stockholm till exempel har 39 stycken, medans Gotland bara har 2. Alla dessa blir ändå tillsammans 349 stycken. Varför det är 349 och inte ett jämt antal är för att det inte ska kunna bli lika när de röstar.

Varför finns dessa spärregler?

Det blir svårare att fatta beslut om det kommer in för många till riksdagen.

4. Vad gör:

Riksdagen (parlamentet) är folkets främsta företrädare och har den högsta politiska makten i Sverige. De stiftar/beslutar om lagar. De beslutar om budgeten i staten. De styr landet så länge som folket vill det.

De kontrollerar regeringen så att de gör rätt och att deras beslut stämmer överrens med författningen.

Riksdagen har fyra stycken justitieombudsmän som övervakar att statsförvaltningen följer lagar och förordningar.

Regeringen planerar samhällsutvecklingen. De ger förslag, så kallade propositioner, till riksdagen på nya eller ändrade lagar.

De fattar beslut i ärenden som sker vid ett regeringssammanträde en gång i veckan.

De ska verkställa politiska beslut genom att föra arbetet i statsförvaltningen.

De deltar i EU:s ministerråd och ministrarna för fram frågor som Sverige tycker är viktiga.

5. Förklara följande begrepp:

Mandat är platser i riksdagen. En mandat = en plats.

Motion är ett förslag som kommer från riksdagens ledarmöter.

Proposition är ett regeringsförslag och riksdagens arbetsmaterial.

Utskott är olika små arbetsgrupper som motioner och propositioner skickas till. Det blir för svårt för 349 personer att arbeta effektivt i kammaren. Utskottet diskuterar och gör eventuella ändringar.

Betänkande är en skrivelse/rapport. När utskottet diskuterat och eventuellt ändrat, så lämnar de över sitt betänkande till kammaren.

Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av stöd av ett (numera vanligen folkvalt) parlament (eller riksdag).

6. Vilken roll spelar ett utskott i ett riksdagsärendes gång från initativ till färdigt beslut?

7. Hur går det till att bilda en regering?